Whooop, whooop!
Efter att vi checkat in bagaget sa tankte vi val att det var dags att hoppa ombord.... Men nej, vi vantade och vantade och strax innan 10 (en timme efter utsatt avgangstid) fick vi antligen ga ombord. Men taget gick inte for det, minst 30 minuter till satt vi och klurade pa avrfor vi inte kunde aka snart. Men tillslut sa rullade vi ut fran stationen och mot outback.
Strax efter lunch var vi framme i Katerine dar vi hade en paus pa 4 timmar (suck...). Vi fick snallt betala bussen in till "stan". Jag och Ferdie letade pa ett lunchstalle och jag kakade macka och drack kaffe. Lite shopping blev det ocksa, nagra tygmarken och vykort. Bussen tog oss sedan vidare till en liten stuga dar det serverades te och scones. Vi slappade i skuggan under traden medan vi kikade pa en vallaby som skuttade forbi.
Tillbaka till taget med gott om tid fore avgang, valdigt gott om tid skulle de visa sig... Vi blev ennu en timme forsenade fran Katerine... Sa det blev inte sa mycket kolla pa utsikten fran taget for det hann bli morkt innan vi akte. Men jag fick se ett spannande godstag som fraktade kontainrar (har givetvis platat at dig Svante).
Natten blev lite seg. Kunde inte riktigt somna och det var ganska obekvamt. Men efter div musik pa spelaren och lite ljudbok lyckades jag tillslut att slumra in. Nar jag vaknade till liv vid 7 tiden kakade jag en harlig frulle fran min medhavda matsack och klurade lite suduko.
Efter ett drygt dygn pa tag kom vi till Alice Springs (bara en timme sena...). Jag och Feride hamtade vart bagage och knallade mot hostellet. Till Jenny sa vi hej da eftersom hon skulle bo pa ett annat hostel. Men risken/chansen ar ganska stor att vi kommer att se till henne igen eftersom vi alla tre har bokat in oss pa olika turer till Uluru (Ayers rock) sa kommer vi sakert se varandra i outback.
Hostellet var helt okej, inget att klaga pa, varkar ganska lugnt. Vi tod en tur till centrum for att kaka lite sen lunch. Synd bara att det ar sondag, det ar nastan stangt overallt. Nu ska jag packa infor turen till Uluru.
Over and out!
Glad midsommar!
Efter en kaffe i fiket styrde jag kosan in mot stan igen. Jag tog bussen.
Nar det val gick upp for mig att det ju faktiskt var midsommarafton var det mitt pa dagen. Oj, tankte jag, det ar ju midsommar. Jag maste nog ta och fixa en midsommar lunch med sill och nubbe! Sa gick jag till McDonals. Suck... Ingen sill. Inget IKEA i Darwin=ingen sill. Dar ser du Jessica, det var ju tur att jag firade midsommar i mars nar jag var i Perth! Da fick jag ju min midsommar med sill och nubbe da! Jag har inte sett roken av nagot midsommrigt idag.
Kvallen agnade jag at att packa vaskorna infor min tagresa med the Ghan som borjar imorn! En shoppingtur till mataffaren blev det for att bunkra upp. Smask, massa gott kopte jag och mitt i shoppingrundan ringde mamma och onskade glad midsommar. Sa lite midsomrigt blev det tillslut!
Sa det ar val bast att jag onskar er glad midsommar ocksa. Glad midsommar!!!!
Over and out!
Rapport Kakadu
Drog fran Cairns mandag formiddag och landade pa Darwins flygplats tidig eftermiddag. Tog bussen in till stan och mitt hostel Chillis backpacker. Ganska okej, inte det samsta jag bott pa men inte heller det basta. Jag han inte gora sa mycket mer an att ta en liten upptacksfard i city (mycket litet city) och packa om infor turen till nationalparken Kakadu. Oj vad jag hort mycket om detta stalle. Forvantningarna var hoga. Inte bra, hoga forvantningar blir ofta krossade...
Dag 1
Uppe med tuppen, bussen/lastbilen kom och hamtade upp oss klockan 06.00. Jag hamnade pa den varmaste sittplatsen och vilade fotterna direkt mot motorn (ja, nastan da...) och holl pa att brinna upp. Dar satt jag sedan och svettades i tva timmar tills vi var farmme vid vart forsta stopp som var en battur pa en liten sjo. En trevlig herre berattade allt man kan tanka sig om krokodiler och faglar. Vi fick se nagra hyfsat stora krokodiler, den storsta vi sag var val kanske 4 meter.
Vidare for vi in i Nationalparken, till Ubir (eller natt sant) dar vi kollade in aboriginska klippvaggsmalningar som var flera tusen ar gamla. Det var coolt. Tien gar fort nar man har roligt och ner an sa hann vi inte med den dagen. Vi akte till vart nattlager dar vi skulle sova i "swag". En svag ar som en extra sovsack av markisvav med en inbyggd madrass som man stoppar sin egen sovsack i. Det var faktiskt ganska mysigt att kura ihop sig dar under stjarnorna. Dock forstar jag mig inte riktigt pa det eftersom swagen ar stor, tung och otymplig. Inget man kan anvanda om man vill sova mer an 20 meter fran bilen, man orkar helt enkelt inte bara den sa langt... Ett talt och liggunderlag ar lattare och mindre platskravande (tror dessutom att madrassen skulle ruttna/mogla ganska snabbt i vart blota klimat i sverige, inget att importera alltsa...)
Dag 2
Uppe med tuppen igen... Efter frulle gick farden till Twin falls dar vi kollade in tvillingfallen efter vi akt en kort battur och tagit en liten promenad. Minst sagt imponerande. Vattnet flog ut pa vardera sidan av en utskjutade klippa och skapade tva fall som var nastan identiska. Skulle garna tagit en simtur och en dusch i fallet men risken att bli uppaten av en krokodil hindrade mig...
Vidare till Jim Jim falls dar dagens utmaning vantade oss. Den spektakulara "vandringen" upp till toppen dar vattnet kastades ut over klippkanten och bildade Jim Jim falls. De 4 kilometrarna skulle vara varda utsikten over fallen. Vandringen visade sig vara mer som en bergsbestigning ("ett javla hogt berg" for att citera galenskaparna). Sa vi slet i 2 km med att ta oss upp pa bergsplatan. Och sedan kunde vi vandra, atmindstande mer an vi klattrade i ytterligare 2 km. Och fram till fallet kom vi.... Eller vart var det? Jag sag inget fall. Tillslut sag jag det i alla fall, en liten, liten back som sakta rann utfor kanten och bildade ett mikroskopiskt vattenfall. (Det lat som en skvalade vattenkran, ni vet det ljudet man blir pinknodig av?) Ja, det var ju en besvikelse. Okej, det var ju ganska fin utsikt, men den var inte vard 4 km bergsklattring/vandring. Ner fran berget kom vi ocksa och efter lite vantan begav vi oss mot vart nattlager. Fullt med mygg men som tur var fick vi sova i talt den natten. Talt och swag, bekvamt som attan... Efter middagen krop jag isang och somnade av utmattning.
Dag 3
Vi fick lite sovmorgon i vara swags dagen till ara. Vi skulle namligen fa lara oss lite om aboriginerna, jag tror t.o.m. att guiderna faktiskt var aboriginer! Whoopidoo! Vi fick veta lite vad de ater och hur de tillverkar sina korgar av palmblad. Vi fick ocksa veta varfor de startar skogsbrander med flit under denna period. De vill branna bort det hoga graset under en saker arstid for att forhindra stora skogsbrander (som den i Victoria i februari) dar starka vindar sprider elden. De tander eld pa grasrika marker och later det sedan brinna tills elden slocknar av sig sjalv. Vi sag massa stallen dar det brann och jag tyckte att det kandes konstigt att inte gora nagot.
Sedan blev vi jagare och fick testa att kasta spjut med en speciel spjutkastare. Kul, kul. Jag traffade nastan en EMU (en ganska permanent stillastaende i papp). Och musiker fick vi prova pa att vara, Didjeridoo, jag var ganska vardelos pa det. Hur ska det ga med min didjeridoo dar hemma? Hm...
Sedan akte vi vidare och kollade pa mer rock art (inte som i pop art och Roy Lichtenstein). Aven dessa malningar var imponerande. Varje malning berattar en historia och pa denna platsen fanns bland annat en historia om australiens egen Tor, ovadrets gud. coolt!
Resan borjade nu lida mot sitt slut och vi for till Kakadus besokscentrum dar vi kollade pa utstallningtarna om nationalparken som finns med pa vardsarvslistan. I nationalparken finns vaxter och djur som inte finns pa andra stallen. Jag kikade lite halvhjartat och slog mig sedan ner i cafeet och drack kaffe och kakade muffins. Det var mer intressant just da...
Ett snabbt stopp pa en fagelskadningsplats hann vi med innan vi styrde mot Darwin igen. Lite besviken pa resan ar jag. For 1000 kr om dagen hade jag forvantat mig mer. Detta skulle forestalla den basta turen till Kakadu, med battre mat och battre fordon an andra reseoperatorer. Nja... tycker inte att jag fick valuta for pengarna. Svetten drop om mig i den kassa bussen och maten var sadar. Gudierna var ganska tysta och trakiga. Berattade inte sa mycket om man inte stallde en fraga. Jag gillar guider som pratar hela tiden, om man inte vill lyssna kan man alltid valja att sla dovorat till. Men om man maste dra informationen ur guiderna trottnar man snart. Det hela blir ju annu varre nar man hade hoga forvantningar fran borjan. Jag har bokat turen till Uluru (Ayers rock) med samma foretag och hoppas innerligt att den turen blir battre.
Nar jag val var tillbaka pa hostellet var jag helt slut och kande huvudvarken komma krypande. Jag kakade lite mat och hoppade in i duschen och stannade dar laaange. Sedan var det lasa och sova som gallde.
Over and out!
Stannary Hills farm
Den 18 maj tog jag bussen till Mareeba dar jag blev upphamtad av Jan (ager farmen tillsammans med Graham) Hannah och Sally (bada WWOOFers) for transport ut till Farmen som ligger ca 5 km utanfor det lilla samhallet Mutchillba. Men innan vi kunde lamna civilisationen i Mareeba gjorde vi ett obligatoriskt stopp i bottleshop. Tydligen gallde det att bunkra upp. Hannah och Sally kopte fem boxar Goon (billigt fulvin pa bag-in-box. Tydligen betyder goon kudde pa "aboriginska" och om man blaser upp pasen blir det ju en kudde. Man kan alltsa supa sig packas och sedan ta en bekvam tupplur). Jag tankte att jag inte skulle vara varre och kopte tva flaskor vin och ett 6-pack ol. Sedan bar det av ut till farmen.
Val framme guidade Jan mig runt garden och visade mig vart jag skulle sova. Ett sjul med en skralltig sang med mustuggad madrass. Men nar sangen val var baddas sa verkade den okej. Som tur var sa slapar jag ju fortfarande runt pa TVA kuddar... Sa det blev lite lyx. Jag blev rumskompis med Sally. Resten av farmen kandes som ett myller just da. Massa saker att lara sig och ta in. Vi hade en liten stuga dar vi hade kombinerat TV-rum och kok. Matleverans fick vi varje fredag och vi fick skriva shoppinglista varje onsdag.
Jag fick halsa pa de andra WWOOFarna: Jim, Michelle, Naho, Tom, Luc, Jon, Gemma och Dave. Sedan var det bara att hugga in pa middagen och banka sig framfor TVn. Det var tydligen nast intill obligatoriskt att kolla pa Master chef (som Idol men for amatorkockar istallet). Vid atta, halv niotiden borjade folk saga godnatt. Tyckte att det verkade lite tidigt, vi skulle borja jobba vid 7-tiden dagen darpa. Inte sa himla tidigt att man behover ga och lagga sig atta... Men vid niotiden borjade jag kanna mig lite trott sa jag gick och lade mig och laste lite innan jag somnade.
Upp med tuppen dagen darpa (eller nja... han borjar gala klockan tre pa morgonen...) och slang i sig lite frulle. Vid 7-tiden kom Graham over till var stuga och sporrade oss infor dagens arbete. Vi skulle tydligen skara "runners". Jag fattade ingenting men hoppade upp pa flaket pa pickupen. Vi akte ivag till Sotpotatisfaltet dar vi skulle skara skott for att senare kunna plantera och foroka potatisen (ingen sattpotatis har inte). Jag hade sa klart ingen kniv med mig eftersom jag inte fattat vad det var fragan om men Luc hade forbarmande over mig och gav mig sin kniv. Sedan var det bara att borja skara. Vi fick en varsin rad i akern. Vi skar och skar... Trodde att jag skulle do av uttrakning. Lyckligtvis sa hade vi formiddagsrast pa verandan till stora huset (skulle bli aterkommande varje dag fick jag lara mig) och fikade kex och te. Smask! Efter en halvtimmes rast var det bara att aka tillbaka och skara fler runners.
Lunchrast vid 12. Tva personer lagar tillsammans mat at hela ganget, sa alla turas om att laga lunch och middag efter ett schema. Vi andra kunde bestamma om vi ville ta en simtur i dammen, kolla pa TV/film eller bara slappa i skuggan. Sa var dagens arbete avklarat. Ingen behovde jobba mer den dagen. Det var lite olika med eftermiddagsjobb, vissa dagar jobbade vi bara till tolv, andra dagar borjade vi jobba igen pa eftermiddagen. Nar kvallen borjade narma sig forstod jag varfor de andra gick och lade sig sa tidigt. Redan innan middagen var jag helt slut.... Sa det blev en lugn TV-kvall och sedan snark...
Sa gick dagarna. Dag tva fick vi grava potatis. Graham tog traktorn som hade en knasig skarmanick bakpa och korde over en potatisrad for att skara av de langa, torra, blastdelarna. Sedan fick vi rycka loss all blast pa den raden sa att det bara blev en tom jordrad. Vi hoppade upp pa flaket/gravmaskinen bakom traktorn och plockade potatis, rensade bort jord och rotter for glatta livet medan Graham korde traktorn. Efterat sag det ut som om vi badat i torr jord, damm overallt. Efter fikat sa packade vi potatisen. Later ju simpelt, men det var en lang procedur innan potatisen kom ner i kartongerna, som tur hade vi en maskin till hjalp. I ena anden parkerades de stora bingarna med potatis och tva av oss lastade upp potatisarna pa ett rullband. De akte in i maskinen som tvattade potatisen ren fran jord. Pa andra sidan stod fyra pers som sorterade bort alla daliga potatisar och packade de fina potatisarna i lador. En person vagde lagorna pch packade dem pa en lastpall...
Nagra av dagarna agnades at ograsrensning. Sotpotatis, majs, bonor och sallad har blivit ograsbefriade av mig. Ett langtrakigt jobb men jag tog med mig min mp3-spelare och lyssnade pa musik och ljudbocker sa det blev nastan lite meditativt.
Har agnat nagra timmar at att satta fron och plantera ut de sma plantorna i akern. Fylla planeringsjord i trag och peta ner 1 fro i varje litet hal. 100 fron pa ett trag... Vanta 6 veckor pa att vaxterna ska kunna sattas ut och plantera dem i jamna fina rader i akern. Jag platerade bland annat rodlok, det tog en evighet. Ett mikroskopiskt litet lokstra skulle ner i jorden. Inga sattlokar...
En del gronsaks- och fruktplockande har det ocksa blivit under dessa veckor. Pa farmen har de allt mellan himmel och jord. Papaya, lime, tomat, zuccini, gurka, melon, passionsfrukt, Litchieplommon, sotpotatis, majs, bonor for att namna nagra. Limeplockning ar intressant. Alla mojliga spindlar gillar att bygga nat i limetraden sa ratt var det ar sa har man en spindel i haret. Man ska bara plocka den lime som har ratt storlek och ratt farg och grenarna har taggar. Vassa taggar. Jag har rispor over hela armarna. Sedan skulle limen ocksa packas, men forst vaxas. In genom en maskin dar de sprayas med vax och sedan storlekssorteras i olika fack i maskinen. Nar de torkat packar man dem i lador. Det ar ett himla pusslande. De ska passas in i ladorna sa att de inte kan rora sig under transporten.
Oftast agnades fredag eftermiddag at fruktplockning eftersom Graham och Jan akte till Cairns for att vara med pa fruktmarknaden varje lordag. Fredagkvallarna agnade vi WWOOFare at att dricka alkohol och leva rovare eftersom vi hade lediga lordagar och kunde sova hela dagen om vi ville.
Under min tid pa farmen lamnde nagra WWOOFare farmen och nagra andra kom. Jag vill namna Sarah, Karita, Jin, Franzeska och Clauida som kom till farmen under tiden jag var dar. Vi hade en del travliga handelse/dagar att se fram emot medan vi slat i var anletes svett.
Toms fodelsedag: firades i glada vanners lag en blot fredagkvall med Pubgolf. Ett antal driklekar ska klaras av och beroende pa hur man klarar av uppgifterna sa far man olika poang. Jag och nagra till ville inte vara med pa lekarna men hjalpte till med poangrakning och annat. Nar 5 av uppgifterna var avklarade sa lostes tavlingen upp och det var inte sa mycket mer med det... Alla lullade runt glada i hatten och pratade och skrattade. Fodeldedagstarta och presenter blev det dagen darpa.
Gemmas fodeldedag: som firades mitt i veckan betydligt lugnare an Toms fodelsedag. Men tarta och presenter aven har. Pa kvallen akte vi in till samhallet for att vara med pa en insamlingsaktivitet for skolan. De visades Rugby pa storbildsTV och man kunde kopa ol och hamburgare. Det blev en Rolig kvall och vi var lagom runda under fotterna nar vi kom hem. Hemmalaget Maroons Queensland vann och alla jublade utom Luc och Tom som hejade pa New south Wales (for att de kommer fran Wales).
Vallabydag: En dag kom en dam som tog hand om foraldralosa Vallabys. Vi fick klappa och halla. De var pyttesma!
Svenska flaggans dag: firades med ostkaka och svanska flaggor.
Neves fodelsedag: Familjens yngsta dotter fyllde 4 ar och detta firades med pompa och stat. Grillparty och ett 30 tal gaster, bade vuxna och barn smaskade pa grillat, sallader, tarta och dricka.
Sedan ska jag ocksa beratta lite kort om familjen Godfrey som tar sa val hand om sina WWOOFare.
Graham: Karln i huset som har koll pa allt som handlar om farmen och deras frukt och fronsakspooduktion. har hand om skorden. Tillsammans med Jan hittar han pa alla mojliga och omojliga uppgifter at oss WWOOFare. Har alltid nagon rolig anekdot att beratta.
Jan: Frun i huset som tar hand om packning och distribution. Saval familjedistrubution, WWOOFer distribution och forsaljningsdistribution.
Jordan (Jordi): Aldsta barnet som gillar fotboll och ar mycket lik sin pappa i bade utseende och satt.
Hannah: dottern som ar ganska lugn men garna roar med sina imitationer av gardens djur.
Neve: En liten bestamd dam pa 4 ar som inte ar sen att saga till om nagon inte gor som hon vill. Haller vissa av WWOOFarna i jarnhand.
Jackie: Familjens galna jack russel som alltid vill vara med sa fort nagot hander. Foljde alltid med ut pa akern och sprang efter bilen som en dare.
Tiger: Familjens katt. Kom till gardeen for bara nagra veckor sedan och charmar alla med sitt kurrande.
Det var en kort redogorelse for mina 4 veckor pa Stannary Hills farm. Jag kan inte med ord beskriva mina upplevelser och de personer jag traffade dar. For att kunna aterge de behovs en maskin som kan borra sig in i min hjarna och fanga upp kanslor och tankar. jag har haft vansinnigt kul!
Imorgon blir det flyg till Darwin. Pa aterseende!
Over and out!
En vecka kvar !!
Idag hamnade jag mitt i en födelsedagsfest, när jag ringde,. Ett av familjens barn fyllde 4 år och man hörde någon form av kalas i bakgrunden. Det blev inte så mycket sagt på grund av detta, men till nästa helg är det dags att åka tillbaka till Cairns, för att sen ta sig till Darwin med frlyg och sen vidare med tåg. En viss ferromani, är nog ärftlig i den här familjen. Om hon kan åka med när man ska ner till marknaden på lärdagen så tjänar hon en dag och slipper sitta och kuska runt på en buss.
Det verkar ha varit bra det mesta där uppe, dock kommer hon aldrig, aldrig att ägna sig åt att odla sötpotatis. Planteras tydligen genom att man klipper "sticklingar " av blasten när man skördar, och sen sätta ner sticklingarna, för att efter en vecka gå och dra upp de 90% som inte har tagit sig och stoppa ner nya i stället. Dessutom verkar sötpotatis inte vara särskilt gott att äta heller, men så är hon inte någon riktig Aussie heller.
Så håll utkik om ca en vecka, så kanske ni kan få en lite fylligare och mer ingående rapport om hur livet i "the outback " har varit. Själv ska jag ägna mig åt att få ner det sista på min egen alldeles vanliga potatisodling, så till vida inte vädret och /eller jobbet gör det omöjligt. Det är ju konstigt att Norbergarna ska föda så infernaliskt mycket barn just nu när jag har minst tid !!
