strawberryfields

I onsdags drog vi iväg mot Kröcklinge för att förbereda inför läger. Halvägs till Köping började det att smattra av regn på vindrutan. När vi fram på nattkröken var framme dumpade vi våra grejer i tältet och drog en pressenning över. Den behövdes. Regnet fortsatte hela natten.

Natten i sovsäck var mysig även om man aldrig sover så värst bra första natten i tält. Upp i ottan och ut i skogen med 500 snitlar hängande runt halsen. Lägga heldagsspår. Regnet öste fortfarande ner. Vi snitlade halva banan var och när vi möttes på mitten var vi ganska trötta på regn och rusk. Mer eller mindre genomsura. Men tappert fikade vi på stående fot och fortsatte vi i spåret. Nu för att fylla på med extra snitslar och dra om banan på vissa ställen. Och bra blev det.

Efter en sen lunch bestående av korv med bröd var det åter dags att gå ut i skogen för att placera ut delar av kontrollerna. Vi fick lift med finbilen ut till mitten av spåret. sedan var det bara att konkabära slanor och andra grejer. Lite lätt slutkörda promenerade vi hemåt igen. Lite middag och sedan köra sista rycket. Och vips så hade vi fixat ett heldagsspår. Regnade gjorde det fortfarande i varierande styrka. Geggan började breda ut sig över kröcklinge lägerplats.

Nu hade alla scouter kommit till lägret och byggt upp sina lägerbyar. Invigning och funktionärssamling var avklarade och fram på nattkröken trillade vi ner i sovsäckarna och somnade ovaggade.

Dagen D, fredag och heldagsspår. Vi klev upp tidigt och kastade i oss frukost. Samlade ihop alla funktionärer för spåret och drog ut i skogen igen. Halva skocken följde med mig och Carola. Vi traskade åter igen halva spårsträckan och lämnade av kontrollanterna på vägen. Över kom-radion kunde vi höra när ungarna började gå från lägret.

Allt gick väl. Ungarna kämpade på tappert och blev blötare och blötare. Vi såg mestadels glada scouter längs spåret. Jag och Carola blev kvar på matkontrollen hela dagen för att se till att alla fick i sig mat. När alla passerat kontrollen  så fick vi lifta med valpen in till lägret igen. Trötta, nöjda och slutkörda.

Nu fanns det lite tid för mys och snack i lägret. Träffade ett gänga gamla "kändisar" som jag hängde med. Regnet hade äntligen upphört och vi hade det rikigt mysigt. Mina kläder började torka också.

På kvällen var det lägerbål med Trampa på gasen och Temperaturen. Efter det hade vi en kort märkesceremoni för oss som gått ledareutbildningen. Vi fick tjusiga intyg och ledarmärket. Nu kan man vara stolt ledare, utbildad ledare.

Kvällen ägnades åt snack och bus. Många skratt blir det när man är ute med scouter. Tror inte att jag skrattat så mycket på år och dar. Humöret är på topp och det håller i sig även nu efter lägret. scouting är livet.

På lördagen avslutades lägret med prisutdelning och avslutning. Sankt Olof scoutkår sopade banan med de andra kårerna. Vi vann hela tre tävlingar och fick en hedrande andraplats i den fjärde tävlingen. Nu hade solen bestämt sig för att skina på oss också. All utrustning började torka upp och att packa alla utrustning blev genast lite mer uthärdligt.

Fram på eftermiddagen bar det av mot Västerås igen (efter att vi blivit bogserade ut från parkeringen av ett militärfordon med vinsch.)

Längtar som en tok på Nornhajken som är nästa helg...